まじでしゅくすい！

Yeey! Igår var det fest dagen numero uno!
Egentligen skulle vi bara dra en yakiniku med Kitti-Kit kompis Martin som är här för att hälsa på sin tjej som bor i Yokohama, han pluggade här och åkte hem för ett halvår sen eller något sånt, och sen dra och dricka lite öl med våra kära homies! Och så blev det typ iaf!

Vi träffade Martin och hans kompis Sou i Shibuya och hittade en asnajs och ganska billig yakiniku med både tabe- och nomihoudai, och efter ett tag kom Elin, en astrevlig tjej som går i vår skola, också dit! Det var fett najs, som Sou säger, och underbart jättegott!
Sou är supertrevlig, hon är typ en ursöt japanska som älskar allt som har med Svedala att göra, hon var ihop med en av Kittis och Martins kompis som också pluggade hör förut, så hon kan till och med lite svenska, plus att hon även talat flytande kinesiska och den bästa engelskan jag hört sen jag kom hit! Hon fick två flaskor Ramlösa av Martin, det var första gången jag sett något så exalterad över Ramlösa, så de flaskorna posade vi med hela middagen!

Efter att ha ätit oss sönder mätta gick vi och mötte våra kära homies, dvs svensk-gänget (låter lite som vi är typ med i Robinson eller något hihi), och efter en stunds letande hittade vi en (till) najs nomihoudai där vi satt till typ elva tolv då de flesta skulle dra till tunnelbana. Jag hade också tänkt åka hemma men det var lite för kul för det, så vi drog vidare till en "Coin bar" där ölen kostar 300 円 och man måste stå upp hela tiden! Det var såklart lika trevligt där, nånstans på vägen hade vi lyckats få med oss tre japaner och en amerikanare! På coin baren var det en massa gaijin som stod och stötte på massa små japanskor, endel är verkligen sjukt pinsamma så man bara skäms för att man också är det!
När klockan var tre så stängde även de, och eftersom det inte existerar någon kommunaltrafik mellan typ tolv och fem, så drog vi åter igen vidare. Vi hamnade på "Love Hotel Hill", en typ kulle i Shibuya där det bara bara bara ligger en massa Rabb Hotels! Tillslut kom vi fram till en betongport som det stod massa japaner vid och därinnanför låg The Woomb, en electroklubb typ, med aaaasdyrt inträde, men det var värt det! Vi stannade och dansade i några timmar och sen var det dags att dra hem!
När klockan var halv sju så kom Nichan, José och jag äntligen hem, tiotusen yen pankare och dödströtta, men som sagt det var värt det!!!

Idag sov jag till halv tre och sen dess har jag legat i min säng, bortsätt från de tjugo minuterna det tog för oss att gå och köpa mat på donken, nu ska jag kolla på julkalendern och förtränga hur stört pank jag är haha!!!

Yey!
Jenni-Jen-Jen